Om projektiva ordklasser

Jag skulle vilja att vi inför en särskilt variant av flera av våra ordklasser! Det finns nämligen en egenskap hos ord som är psykologiskt intressant. Kan det vara projektionerna nu igen? 🙂

Låt oss alltså först betrakta de projektiva adjektiven, som definieras av att de dels förstås är adjektiv, men dessutom innehåller en projektion från den som yttrar ordet. Det är alltså ett adjektiv som säger mer om den som säger ordet än det som ordet handlar om. Några exempel: ful, jobbig, uppseendeväckande, irriterande, dominerande, vacker. Sådana ord kan man typiskt sett dela upp i två delar: känslan som projiceras, och en observerad egenskap.

Vi provar att ”översätta” orden till oprojicerad svenska:

  • ”Han är ful” blir ”Hans utseende gör att jag känner mig illa till mods”.
  • ”Hon är jobbig” blir ”Jag vet inte hur jag skall förhålla mig till hur hon gör, så jag känner obehag”.
  • ”Reklamen är uppseendeväckande” blir t.ex. ”När jag ser reklamen skäms jag”.
  • ”Det är så irriterande att folk aldrig kan hålla sina hundar kopplade” blir ”När jag ser någon som inte har sin hund kopplad känner jag mig otillfredsställd. Så vill jag verkligen inte att det skall vara.”
  • ”Han skall alltid vara så dominerande” blir ”Jag har svårt att säga ifrån när han ber mig om något, och det trivs jag verkligen inte med”.
  • ”Hon är verkligen vacker” blir ”Jag känner mig så glad och upplyft när jag tittar på henne”.

Övningar:

  • Hitta några projektiva verb!
  • I vilka kontexter används projektiva ord? Vilka möjliga utfall finns när de används?
  • När använder du själv projektiva ord?
Annonser

4 thoughts on “Om projektiva ordklasser

  1. Detta relaterar också till rent praktiska kommunikationsråd jag fått om hur man ger återkoppling till andra (såväl positiv som negativ). Precis som du beskriver: påstå inte att X har egenskapen P, utan konstatera vad du förnimmer och din reaktion på detsamma…

    Se’n finns det alltid mer att lära sig i kommunikation. En ögonöppnare för mig var det enkla knepet att vid negativ kritik rikta den mot något externt (t.ex. ett dokument): peka på det, titta på det, och ge din observation och reaktion; medan positiv återkoppling däremot bäst ges med direkt ögonkontakt.

    Apan inom oss lever kvar, med sitt fokus på hierarki och aggression. Det du beskriver som projektioner är en del av undertexten i vår kommunikation…. och inte bara relevant för att själv förstå och må bättre (hur fundamentalt än det är), utan även för att genom bättre kommunikation få bättre genomslag för ens (naturligtvis lysande!) idéer!

  2. Tack för bra synpunkter! Det du belyser i kritiksituationen är intressant; det räcker ju inte enbart att själv låta bli att projicera för att kommunikationen skall bli konstruktiv. Man måste dessutom ta hänsyn till att den man talar med kan ha svårt att låta bli att projicera (på sig själv, oftast). Om man är två individer som är trygga i sig själva och båda har känslan att den andra har ärligt och konstruktivt uppsåt, kan man ju alltid tala öga mot öga med klara budskap.

Kommentarer inaktiverade.