Om kraften i rädsla

Jag fick just Robert Masters‘ senaste nyhetsbrev i min hand. Eller inbox, menar jag. Nyhetsbrevet behandlar ett spännande ämne, nämligen rädsla. Det inleds så här:

If you are looking for genuine transformation, you need look no further than your fear.

Om jag lyckas se var jag har mina rädslor, så kan jag genom att gå in i dem, förbi mina försvarsmekanismer, och frigöra den kraft som finns där. Det tror jag absolut stämmer. Det känns för mig som om all slags rädsla kommer från små (eller stora) knutar i mig, som behöver lösas upp. Och när det sker, och jag märker att det inte fanns något att bli rädd för, så frigörs kraft (handlingskraft eller vad du vill), och bland annat frigörs själva insikten att det inte fanns något att vara rädd för. Så rädslan underhåller sig själv, på något sätt, i ett litet cirkelresonemang.

På detta vis är rädslan positiv, i och med att den pekar ut en riktning för mig, i vilken jag kan utvecklas vidare. Så jag räknar inte med (och hoppas inte på!) att livet någonsin kommer att vara fritt från sådant jag är rädd för.

Jag rekommenderar er att läsa nyhetsbrevet! Robert skriver poetiskt och analytiskt. Mycket vackert!

100 inlägg!

Jag såg just att jag har missat mitt 100-inläggsjubileum! Detta är mitt 102:a inlägg enligt statistiken. Jag skall ta det som en uppmuntran till mig att gå igenom alla inlägg för att se om det finns något jag kan komplettera med.

Intuition och GTD-systemet

David Allen, som är skaparen till systemet Getting Things Done, har kommit ut med en ny arbetsflödeskarta (eng. workflow map) över sitt system för livets informationshantering. Längst ned till vänster står som ”Worst Practice” att ”My intuition is inaccessible”, och det är i princip detta som David vill åt med sitt system. Om man slipper tänka på allt man tycker att man borde göra, utan istället har det organiserat på ett tillgängligt sätt, har man utrymme i hjärnan för att vara kreativ. Själv har jag använt hans system i flera år, och den som gillar att ha många projekt igång samtidigt, både på arbetet och privat, rekommenderar jag att ta en titt på GTD-systemet. Studera först arbetsflödeskartan, och läs sedan Davids bok Getting Things Done.

Som med alla metoder finns förstås risker. Om man tidigare bekymrat sig över alla saker man tycker att man måste komma ihåg, kan man med ett sådant system bekymra sig om man verkligen har koll på allt i systemet, och om detta är det bästa sättet att organisera saker på. För att inte tala om när man inför en teknisk dimension, och använder datorstöd för att implementera systemet; då har man även tekniken att bekymra sig över. Det kan också ta ganska lång tid innan man känner sig bekväm med systemet, och sedan måste man ständigt anpassa det efter sina ändrade behov. Men åtminstone håller man själv i ratten, och styrs inte helt av omvärldens nycker.

Man slipper alltså inte automatiskt sina bekymmer (hade väl varit fint!), utan flyttar dem bara till ett mer abstrakt plan. Hur man låter bli att bekymra sig skall jag skriva om en annan gång. Räcker det så länge att säga att personlig utveckling och meditation är bra även för detta!

Ändring 2009-10-08: Bilden finns inte kvar på sin ursprungliga plats, och det kanske inte är så konstigt, eftersom David Allen just lanserat den ”äkta” varianten, som är till salu på hans webplats. Frågan är om det är värt att köpa den; den är bra mycket dyrare än boken! Men det är alltid roligt att titta på film med David på; den finns här. Jag har uppdaterat länkarna så att de pekar på platsen där man kan köpa bilden istället.

En fara med att meditera

Jag har ju skrivit en hel del om hur bra det är med meditation. Man får lugnet att skåda in i sitt inre, man får betrakta sina egna tankar och känslor i lugn och ro, och man har chansen att lära sig något om hur man egentligen fungerar, utan att förlita sig på sin autopilot.

Men det finns en fara också. Minst en, och den tänkte jag skriva om idag. Det är att man mediterar istället för att ägna sig åt sin personliga utveckling. Det är klart att man kan meditera för att det är trevligt, men om man tror att meditationen automatiskt löser allt det man önskar sig inom personlig utveckling tror jag alldeles bestämt att man har fel.

Det är alldeles säkert så att man kan komma en bra bit på väg i sin utveckling genom att meditera. Säkert så blir man mer medveten även i sitt vardagliga liv, och stresströskeln höjs. Men det är inte alls säkert att man genom meditationen kommer ihåg att gå igenom alla de områden som man själv har svårigheter att förhålla sig konstruktivt till; snarare är det väldigt lätt att bortse från sådant under meditationen, som man har lätt att förtränga i vardagen. Det blir ett slags spiritual bypassing.

Det finns förstås noggrant utformade meditationsprogram för att man inte skall missa något i sin personliga utveckling, men det tänker jag inte gå in på här. Det räcker för min del att säga att jag inte tänker luta mig mot någon annans omdöme när det gäller vilka sidor hos mig själv som jag vill utveckla, och hur jag bäst kommer åt dessa sidor.

Vart vill jag komma med detta?  Jag menar att man behöver göra många av de övningar man gör under meditation även i vardagen, och till och med att integrera meditationen i vardagen, med något slags utopiskt mål att hela livet blir en meditation. T.ex. är det mycket sällsynt att jag under meditation träffar personer som irriterar mig mycket, eller som jag har svårt att förhålla mig till. Men i vardagen händer det då och då, och då har jag ett utomordentligt tillfälle att öva observation och hantering av känslor, och det kan utveckla mig mycket. Att säga att man mediterar för att utveckla sig personligen eller andligen är helt enkelt inte tillräckligt. Och inte blir jag uttråkad under meditation, så det kan jag inte heller observera. Såvida jag inte mediterar mycket länge, förstås, som t.ex. en hel dag (vore intressant att prova!).

Det finns förstås en fara även med detta. Om man börjar observera sitt liv är det lätt att man blir en passiv observatör, istället för att fullt ut delta i sitt liv. Ge akt på detta, och inse att även detta är en meditationsövning.

För att nå närmare detta mål kan det vara en bra övning att först försöka vara en närvarande observatör under kortare stunder, och sedan utöka dessa stunder så mycket det bara går. Lycka till med detta!

Prestationsångest efter semestern

Nu är jag tillbaka efter en skön, avkopplande semester med härligt väder större delen av tiden! Och nu vore det förstås lämpligt att komma igång med skrivandet igen. Nu borde jag ju ha en hel hög av saker att skriva om. Eller? När jag gräver runt hittar jag just nu mest lösa trådar, och medan jag tänker att jag förstås borde kunna skriva något när det var så länge sedan jag skrev, ter sig de potentiella idéerna ännu mer undflyende. Vad kan det bero på? Prestationsångest, så klart! Om jag försöker kontrollera min prestation (kontrollbehovet igen!), d.v.s. att jag försöker trycka fram något som inte kommer frivilligt, så försvinner kreativiteten genast. Jag läste i somras en trevlig bok av Bengt Renander, Kreativiteten kommer av sig själv, som beskriver bra hur man får bra idéer. Och inte kommer de ur prestationsångest. Snarare kommer de alldeles gratis ur ett meditativt lugn. Man behöver förstås förbereda sig grundligt, och sedan genomföra arbetet, men själva idén kommer ur stillheten.

Ja, och jag hittade ju något att skriva om till slut. Tack, Sophia, för impulsen till detta!